Janina'
Älskling var är du någonstans? Varför kommer du aldrig hem?
Jag saknar dig så... Allt var så mycket lättare när du fanns bredvid
mig och spred din glada närvaro. Nu när du är borta är allting så tyst.
Jag får inte längre vakna upp på morgonen och höra din röst, se ditt
leende, ha sällskap med dig till skolan, se dig i skolan och få vara
med dig på skolan eller på fritiden. Varför försvann just du? Varför
skulle du bli offer för våldet? Du var den underbaraste och snällaste
människan på jorden. Du gjorde aldrig någonting mot någon annan.
Du hjälpte alla, mobbade till sjuka. Och det var så fantastiskt att se.
Det har gått en vecka av skolan och det är väl kul till en viss del.
På måndag ska vi ha 2 veckors körkortsteori medans TP1F har
truckkörning. Men du längtade ju så mycket till detta och nu får
du inte uppleva det. Klassen du skulle gått i har ordnat ett rum
där din favorit musik spelas och bilder och filmer på dig rullar.
Och vid alla klassrum och skolcafeét finnas kondoleans böcker.
Folk känner igen mig när jag kommer gåendes i skolan. Och folk
beklagar sorgen och massor. Det får mig att sakna dig ännu mer.
Alla kommer liksom fram och säger " du är Denise kompis jag
beklagar sorgen, ingen förtjänar ödet Denise fick"och så vill
alla prata med mig om dig. Dom ställer frågor och ibland när
det blir för mycket och jag säger ifrån så blir dom sura på mig
för att jag inte svarar. Men kan dom inte förstå att det är jobbigt
för mig och prata om min bästa vän som jag haft sen barnsben
och som nu inte längre finns i livet? Kan dom inte bara fatta det?
Det är så frustrerande ibland! Men dom vill verkligen inte förstå.
På söndag är det 6 månader sedan jag senast hörde från dig.
När klockan var 19:30 ringde du mig och bad mig komma ner
till Sannah men jag kunde ju inte för vi hade ju gäster hemma.
Men hursom helst pratade vi i telefon i typ 2 timmar om allt
möjligt. Men sedan kunde inte du prata mer för ni skulle spela
något konstigt spel. Så vi la på. Nästa samtal jag fick trodde jag
var från dig som skulle lyda " den sista bussen har gått får jag
sova hos dig tror du?" men så var det inte. Samtalet löd istället
"din kompise Denise ....... .... Hansson har avlidit av skador
hon ådrog sig för 1 timme sen." Snacka om att jag bara ville
slå på något. Jag rusade ner till Sophia som var med dig
där på sjukhuset och hennes stöd betydde allt. Nu får jag
aldrig mer se dig men vi alla lever för dig! <3 så vila i frid bästa vän!
Hannah'
Vila i frid älskade vän <3
Du kommer aldrig att bli glömd Denise! För mig kommer du alltid finnas så vila i frid <3
Sophia'
Vila i frid älskade vän!<3 1994-2010
Du var min andra hälft! Varör kan du inte få komma tillbaka till oss?
Gud tar sina vackraste änglar först. Men du försvann ifrån oss på ett
vedervärdigt sätt. Du var inte värd ödet du fick på morgonen den 29 mars 2010!
Kom bara tillbaka till oss vi saknar dig så! Det är så tomt utan dig.
Vart man än går så påminner det om dig! Musiken, affärerna, människorna,
din familj, din släkt, sporten du älskade tidningen allt det får mig att minnas dig.
Jag var inte beredd på att förlora dig såhär tidigt! Du var inte värd det!
När jag kom till din grav för 1 vecka sedan hängde det en gais tröja
en real madrid tröja samt den tröjan du hade när du spelade handboll
signerad av alla från ditt lag över din sten. Tillsammans med nallar,
lappar, rosor och massor av tända ljus. Jag vet inte vem/vilka som
lagt gais och real madrid tröjan på din gravsten men det var otroligt
snällt och omtänksamt av dig/er. Vila i kärlek bästa vän<3
föralltid din Sophia
Janina'
På måndag börjar skolan älskling, men du kommer inte vara där :/
Vila i kärlek <3
Sophia'
På måndag börjar skolan och du finns inte kvar så att du kan börja.
Varför ska allt vara så himla orättvist! Vi ska tillbaka och besöka
din skola och några av dina vänner som fortfarande går kvar...
Du försvann ifrån oss alldeles för tidigt Denise! Du ska inte vara
död du ska vara kvar här levande. Att en persons avundsjuka
ska behöva gå ut över dig och dina vänner och din familj. Det
är inte bara du som drabbats, hela din omgivning har drabbats
av denna händelsen. Alla i hans omgivning tycker vi ska förlåta
honom och leva vidare med Denise inom oss.
En sak är säker, jag tänker INTE förlåta honom! Och det är absolut
inte ett dugg synd om honom heller! Han får stå sitt kast precis som
alla andra. Vi måste leva med saknaden och tomheten efter Denise
och han måste leva med att han berövade henne på livet! Precis
som en vanlig människa bara att han gjort något fult!
Att förlåta honom vore socialt självmord. Han var en av oss! En av alla
oss i vänskapskretsen och sedan slog något slint i hans huvud och han
berövade Denise på livet. Och sedan förneka det under en sådan lång
tid! Jag tycker det var mer än rätt att han inte fick komma på minnesstunden
eller begravningen! Det var rätt till 100%. Tanken på att han en gång
var en av oss skäms jag över. Folk har fått veta och dom har blivit
konstiga på något sätt älskling... Dom förstår inte vilket helvete vi
går igenom. Jag saknar dig så bästavän så snälla kom tillbaka!
Hannah'
Ingen kan någonsin ta din plats i mitt hjärta
Sophia'
Till dig hjärtat (L)
Vila i kärlek bästavän (L) / Sophia
Sophia'
min andra hälft var är du någonstans? jag saknar dig så... den 29 augusti kl 03:00 är det
exakt 5 månader sedan jag sist såg dig. Då såg jag dig ligga död på en sjukhussäng. Senast
jag såg dig i livet var den 29 mars kl 02:00. När klockan var 02:20 såg jag dig skjutas in
i ambulansen- livlös. Rädslan och oron som gick genom mig då går inte att beskriva. Att
se dig åka iväg livlös i ambulansen var det värsta någonsin. Det gick så mycket tankar i
mitt huvud. Skulle jag få träffa dig igen? Skulle du bli som du alltid varit? Kommer du klara dig?
när klockan var 03:01 kom läkaren ut och sa att ditt liv inte gick att rädda. Det kunde inte
vara sant! Minbästa vän sedan 16 år tillbaka är inte död hon bara vilar sig. Läkarna hade
fått liv i dig och du bara vilade dig ett tag. Hur mycket jag kämpade emot tårarna så gick
det inte längre. Dom rann och jag skrek sönder mig. Det fick absolut inte vara sant! När
dom sa att jag och min pojkvän fick komma in så brast det för mig. Jag klarade inte av
att bara se dig ligga där. Utan att se att du andades eller röde på dig. Att veta att sista
gången jag såg dig i livet var 29 mars 2010 kl 02:00. Det gick inte att se dig bara ligga där.
Den 16 åriga vänskapen jag fick med dig var den bästa i mitt liv. Att komma hem till dig
nu är som att komma hem till ett tomt hus. Varje gång jag åker hem till dina föräldrar så
kommer minnena tillbaka. Hur du alltid brukade smsa sönder mig när vi var påväg hem till
er. "är du inte här snart jag saknar dig så jävla mke din lilla sak" Och när vi äntligen ringde
på dörren så kom du som ett skott och öppnade och vi skrek och kramade om varandra.
Det gjorde vi även om vi setts några timmar innan middagen. Folk kallade oss töntiga för
att vi gjorde så. För att vi visade hur mycket vi betydde för varandra. Bästa vän's halsbandet
hänger runt min hals 24/7, och vänskapsarmbandet sitter som sten på min handled. Jag
saknar dig så förbannat mycket! Vart jag än går så påminner stället och musiken mig om dig.
jag behöver dig Denise Hansson Fougelberg <3
Jag kommer ihåg när du gjorde denna bilden älskling! Jag älskar den så grymt mycket!
Johannes'
Dessa två låtar beskriver mina känslor jag hade för dig när du var i livet.
Det känns som en hel evighet sedan jag fick se dig, höra din röst och få se
ditt underbara leende. Varför skulle just du bli bragt om ditt liv? Du förtjänade
det inte. INGEN förtjänar att bli bragd om livet. Speciellt inte på det sättet
du försvann på. Detta samhälle vi lever i är så sjukt! Hur många fler ungdomar
ska behöva mista livet innan någon ens lyssnar och uppmärksammar allt
våld som existerar ute i samhället. Ska deras egna barn förlora livet för
att det ska hända någonting? Jag vill bara ha dig tillbaka för du var så
älskad av oss alla! Du var så underbar. Du var så öppen mot allt och alla.
Denise du är älskad och saknad föralltid!
Hoppas du har det bra där du nu är <3
Vila i kärlek älskade Denise! <3 /Johannes
