Evelina'
Denize; Idag var jag vid din grav vattnade lite och satte blommor. Det är så otroligt fint på din grav.
Idag fick jag det till att det var 15 ljus som stod och brann på din grav. Massa lappar hade även lagts
ner på din grav. Jag tror också att P***** har varit vid din grav. Ditt favorit halsband hängde över din
gravsten. Det har även tillkommit fler bilder på dig. Men en lapp var åså himla fint skriven... det stod:
"Du kanske inte var den enda människan i världen men du betydde världen för många" Jag saknar dig!
Vänskapen med dig var ovärdelig. Du var den bästa kompis man någonsin kunnat önska sig.
Du fanns alltid där och man kunde alltid prata med dig, när som helst på dygnet! Varför skulle
just du råka ut för detta. Du hade inte börjat leva livet än... Ingen kan ha börjat leva livet vid
en ålder av 16 år. Livet hade inte börjat på långa vägar. Du hade det kämpigt precis som så
många andra. Men du kämpade vidare ändå. Du lät ingen trycka ner dig. Även om folk så
försökte så gick det inte. Jag saknar ditt underbara skratt Denize! Varför skulle just ditt ljus
släckas såhär tidigt? Din röst och ditt skratt har nu föralltid tystnat. Ljuset som brann inom
dig har föralltid slocknat. Ett liv har tagits ifrån oss. En människas liv har föralltid slocknat.
En älskad klasskompis, bästa vän, syster, lagkamrat, dotter, och svärdotter har tagits ifrån
oss och kommer aldrig mera tillbaka. Saknaden är oändligt stor och kommer aldrig försvinna.
P***** saknar dig så otroligt mycket. Han är inte den person han en gång var. Han började
att vara mer ensam, tystlåten och inte lika öppen. Kärleken han hade till dig, den var så himla
underbar att få se. Det fanns inget som va så roligt och romantiskt än att se er två tillsammans.
Sättet ni tittade på varandra visade att ni hade en speciell kemi. Han tog din död hårt :( Han ville
inte släppa dig. När kistan bars ut så såg man att han inte kunde hålla allt inom sig längre.
När det var dags att sänka ner dig i jorden så fick vi hålla fast honom. Han skrek och grät och ville
verkligen inte släppa dig alls! Stackarn satt kvar vid din grav i 2 timmar efter din begravning.
Han ville inte gå. Han gör knappt någonting längre. Han bara går till träningarna, tränar och
går hem. Vi har börjat bli så oroliga för honom! han är sig inte lik alls. Helt förändrad. Men jag
vet att du aldrig har lämnat hans sida. Du finns alltid där fast du syns bara inte. I LOVE YOU!!!
Vila i frid älskade syster! Vi ses i Nangijala. Lova att vänta på oss vid grinden <3
Vi älskar dig förevigt; Johannah, Sanna, Evelina, Janina och Erika <3
Idag fick jag det till att det var 15 ljus som stod och brann på din grav. Massa lappar hade även lagts
ner på din grav. Jag tror också att P***** har varit vid din grav. Ditt favorit halsband hängde över din
gravsten. Det har även tillkommit fler bilder på dig. Men en lapp var åså himla fint skriven... det stod:
"Du kanske inte var den enda människan i världen men du betydde världen för många" Jag saknar dig!
Vänskapen med dig var ovärdelig. Du var den bästa kompis man någonsin kunnat önska sig.
Du fanns alltid där och man kunde alltid prata med dig, när som helst på dygnet! Varför skulle
just du råka ut för detta. Du hade inte börjat leva livet än... Ingen kan ha börjat leva livet vid
en ålder av 16 år. Livet hade inte börjat på långa vägar. Du hade det kämpigt precis som så
många andra. Men du kämpade vidare ändå. Du lät ingen trycka ner dig. Även om folk så
försökte så gick det inte. Jag saknar ditt underbara skratt Denize! Varför skulle just ditt ljus
släckas såhär tidigt? Din röst och ditt skratt har nu föralltid tystnat. Ljuset som brann inom
dig har föralltid slocknat. Ett liv har tagits ifrån oss. En människas liv har föralltid slocknat.
En älskad klasskompis, bästa vän, syster, lagkamrat, dotter, och svärdotter har tagits ifrån
oss och kommer aldrig mera tillbaka. Saknaden är oändligt stor och kommer aldrig försvinna.
P***** saknar dig så otroligt mycket. Han är inte den person han en gång var. Han började
att vara mer ensam, tystlåten och inte lika öppen. Kärleken han hade till dig, den var så himla
underbar att få se. Det fanns inget som va så roligt och romantiskt än att se er två tillsammans.
Sättet ni tittade på varandra visade att ni hade en speciell kemi. Han tog din död hårt :( Han ville
inte släppa dig. När kistan bars ut så såg man att han inte kunde hålla allt inom sig längre.
När det var dags att sänka ner dig i jorden så fick vi hålla fast honom. Han skrek och grät och ville
verkligen inte släppa dig alls! Stackarn satt kvar vid din grav i 2 timmar efter din begravning.
Han ville inte gå. Han gör knappt någonting längre. Han bara går till träningarna, tränar och
går hem. Vi har börjat bli så oroliga för honom! han är sig inte lik alls. Helt förändrad. Men jag
vet att du aldrig har lämnat hans sida. Du finns alltid där fast du syns bara inte. I LOVE YOU!!!
Vila i frid älskade syster! Vi ses i Nangijala. Lova att vänta på oss vid grinden <3
Vi älskar dig förevigt; Johannah, Sanna, Evelina, Janina och Erika <3
Kommentarer
Trackback
