janina'

Dagen då jag träffade dig var den bästa i mitt liv. Den kontakten jag fick med
dig har jag aldrig haft med någon annan. Du kom in i mitt liv och lärde mig så
mycket. Både du och jag kom från ett förhållande innehållande våld. Du lärde
mig att älska på nytt, att lita på människor igen och att vara reserverad. Allt
det du lärt mig sitter fast inom mig. Jag kommer aldrig att glömma det du sa.


Att du inte längre finns här känns så overkligt. Och snart nu i veckan så är det
ju gravsmyckning. Tårarna rinner ner för mina kinder när jag är vid din grav.
Du ska ju inte ha din egna gravplats du ska finnas här i livet precis som alla
andra! Du är så otroligt saknad älskling. Sorgen finns fortfarande kvar inom
mig. det har gått 8 månader och jag har fortfarande inte insett att du aldrig
mer kommer tillbaka till oss. Du är borta föralltid. Du kommer aldrig åter!



Jag kommer aldrig mer att få se dig. Den låga som en gång brann har nu
föralltid slocknat. Jag kommer aldrig få höra ditt skratt mer. Jag kommer
akdrig mer få se dig eller vara med dig! Det är så sjukt orättvist! Du var
och förblir alltid våran DeniseAngelica <3 Du försvann ifrån oss allt för
tidigt Denise. Varför skulle vi ta just den vägen? Vi kunde ju tagit vägen
där det fanns folk.


En sinnessjuk idiot tog livet av dig. Hans motiv: avundsjuka. Bara för att
han var avundsjuk så behövde han ju inte ta livet av dig! Du såg att han
inte mådde bra och du försökte att prata med honom och hjälpa honom
genom att låta han vara med oss och vi kom jättebra överens allihopa.
Vad vi trodde iallafall. Men tydligen hade vi fel. Hans ord ifrån häktet:
Jag är så hemskt ledsen att jag dödade Denise. Hon var jättesnäll mot mig och
brydde sig verkligen om mig. Hon ville hjälpa mig men jag viftade bort hennes
hjälp. Jag har alltid varit avundsjuk på henne. Alltid varit avundsjuk att hon haft
så många vänner medans jag inte hade någon. Den kvällen var jag på en fest
och hon på en annan. Jag fick veta att hon var påväg hem till ******* och
såg henne, Sophia och Janina hoppa av spårvagnen och börja  biten hem till
*******. Jag hade fått i mig för mycket alkohol och då kom all den där dumma
avundsjukan tillbaka och den tog över helt och hållet. Det är ingen ursäkt att
skylla på att man dryckit för mycket eller någonting annat när man mördat
någon som man faktiskt stod nära. Det var inte meningen att hon skulle dö!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0