Hannah'
Det har snart gått en månad sedan du togs ifrån oss. Du kommer aldrig tillbaka.
Jag kan inte förstå att du är borta än. Hur mycket jag än försöker så går det inte.
Saknaden efter dig är så stor. Det märks att du inte längre finns här hos oss. Det
är så tyst. Inga telefonsamtal, inga sms, inga dagar då du kommer inspringandes
genom min ytterdörr. Det märks så tydligt att du inte längre finns kvar hos oss.
På torsdag(29/4) hålls minnesstunden för dig. Det kommer bli så otroligt fint då.
Och på tisdagen veckan efter hålls minneskonserten. Hur kunde detta ofattbara
hända? Allt fler unga faller offer. Du var ju så oskyldig. Du var den snällaste
människa som fanns att få tag på. Jag kommer ihåg alla våra karaokekvällar.
Dom var så underbara. Men nu kan vi inte ordna några mer karaokekvällar
för du är inte längre här. Men när du var i livet fick du mig att lova att jag
skulle leva för dig dagen då du dog. Och dagen du dog bestämde jag mig.
Jag lever för dig nu denise! Du var mitt allt och jag saknar dig älskade ängel.
VILA I FRID deniseangelicahansson
